Fler stängda dörrar och en hel hög med dregel
Efter önskemål lite kort om hur vi har gått till väga med träningen.
Klicker
Som jag länkat tidigare beskrivs på ett bra sätt här vad klickerträning egentligen går ut på. Att förstärka rätt beteende i precis rätt ögonblick. Vilket klicker gör klockrent då hunden reagerar mer på ett ljud som alltid är detsamma, än vad de gör på vår röst.
Vi började med små enkla saker som Leo redan kunde, bara för att han skulle förstå vad klicket betydde. Exempelvis; sitt *klick* direkt följt av godis. Efter flera upprepningar av detta associeras *klick* som något positivt och han vet även snabbt då han gjort rätt och att belöning väntar.
Target
Senare införde vi ett "target", som egentligen kan vara vad som helst, men vi använde en grå kartongbit. Inget kommando, utan han fick lista ut själv vad som skulle göras. Jag höll upp target inte så långt ifrån nosen. Och då Leo tog initiativ att nosa på den: *klick* - godis.
Vi ökade successivt avståndet och jag varierade hur jag höll den. När han förstått att klicket och godiset bara kom av att dutta med nosen på kartongbiten (inte bara stirra på mig och se söt ut) så tejpade jag upp den på en dörr. Fortfarande inget kommando och efter varje dutt ökade vi svårigheten så han fick putta mer och mer för att få belöningen. Då han lärt sig knuffa bättre införde jag kommandot stäng dörren. (Ibland om han efter en stund tappade fokus på dörren så fuskade jag lite och duttade själv med fingrarna på target och gav samtidigt kommando.)
Visst får både jag och Leo ha lite tålamod, som med all träning, men det är verkligen ett grymt effektivt och roligt sätt att träna på!
Nu tänkte vi ägna c.a. 10-20 minuter åt det här varje dag. Det räcker, så hinner han aldrig bli less och frustrerad. Och varje gång han lyckas slå igen dörren kommer självklart ett klick följt av ett helt regn med godis, klappar och beröm :)
Idag har vi lyckats stänga dörren tre gånger, men nog fick jag torka dregelpölar från golvet efteråt!
Klicker
Som jag länkat tidigare beskrivs på ett bra sätt här vad klickerträning egentligen går ut på. Att förstärka rätt beteende i precis rätt ögonblick. Vilket klicker gör klockrent då hunden reagerar mer på ett ljud som alltid är detsamma, än vad de gör på vår röst.
Vi började med små enkla saker som Leo redan kunde, bara för att han skulle förstå vad klicket betydde. Exempelvis; sitt *klick* direkt följt av godis. Efter flera upprepningar av detta associeras *klick* som något positivt och han vet även snabbt då han gjort rätt och att belöning väntar.
Target
Senare införde vi ett "target", som egentligen kan vara vad som helst, men vi använde en grå kartongbit. Inget kommando, utan han fick lista ut själv vad som skulle göras. Jag höll upp target inte så långt ifrån nosen. Och då Leo tog initiativ att nosa på den: *klick* - godis.
Vi ökade successivt avståndet och jag varierade hur jag höll den. När han förstått att klicket och godiset bara kom av att dutta med nosen på kartongbiten (inte bara stirra på mig och se söt ut) så tejpade jag upp den på en dörr. Fortfarande inget kommando och efter varje dutt ökade vi svårigheten så han fick putta mer och mer för att få belöningen. Då han lärt sig knuffa bättre införde jag kommandot stäng dörren. (Ibland om han efter en stund tappade fokus på dörren så fuskade jag lite och duttade själv med fingrarna på target och gav samtidigt kommando.)
Visst får både jag och Leo ha lite tålamod, som med all träning, men det är verkligen ett grymt effektivt och roligt sätt att träna på!
Nu tänkte vi ägna c.a. 10-20 minuter åt det här varje dag. Det räcker, så hinner han aldrig bli less och frustrerad. Och varje gång han lyckas slå igen dörren kommer självklart ett klick följt av ett helt regn med godis, klappar och beröm :)
Idag har vi lyckats stänga dörren tre gånger, men nog fick jag torka dregelpölar från golvet efteråt!
Kommentarer
Trackback