Två fegisar på mörk, dimmig väg

Lite sent igår kväll/natt tog vi en cykeltur på ca 20 min. Och mötte inte en kotte på vägen. Det är alltid så lugnt och skönt på kvällspromenaderna. Och cyklingen kunde inte heller ha gått bättre! I och för sig finns det inte så mycket intressant distraherande den tiden, men jag är stolt och nöjd ändå!

Däremot kommer vi nog aldrig mer gå eller cykla promenadsträckan nere vid vattnet fler gånger då det är mörkt. Vi har inte längre "lyxet" med tända lampor efter vägen så efter klockan 22 är det kolmörkt! Och igår var det dessutom dimmigt. Huuuja... Såg inte mer än ett par meter framför på vägen. Och träden och snön täckte sidorna. Till och med Leo sänkte farten och hade ögon och öron på helspänn. Inte känner man sig särskilt trygg med honom vid sidan. Han skulle förmodligen bara fly ännu snabbare än mig om något prasslade bakom oss. Lika feg som sin matte...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0