bloglovin

RSS 2.0

Första prommisen

Idag tog jag och grabbarna en prommis in till stan för att fika :)



Första gången på flera månader för mig! Trodde jag skulle avlida men det var inte alls så jobbigt och inge ont alls i ärret :)

Har dessutom kommit i (och lyckats knäppa!) mina skinny jeans idag! Som jag har saknat dom :D Nu längtar jag tills värken i händerna försvinner och svullnaden runt ärret går ner helt och hållet. Sen är det bara putmagen som återstår att bli av med, men det ska förhoppningsvis inte vara några problem nu när jag orkar röra på mig igen.

Väl inne i stan blev det som vanligt fika på Lyktan. Sen köpte vi minifom som vi hoppas ska hjälpa Doffes pruttiga mage och så hittade Tomme en skiiitsnygg skinnjacka!! Verkligen på tiden att han köpte en ny :)

Ikväll har vi haft brorsan och Elin på besök och nu har älsklingen farit mot första jobbnatten efter pappadagarna. Första natten bara jag och lillskrutten. Och hans taskiga morsa har hållt honom vaken ett par timmar ikväll så med lite tur får vi bra med sömn inatt :P



<3

Snabbupdate

Här är det inte mycket action att skriva om förutom att vi myser hela dagarna och knappt fick någon sömn inatt pga en liten Doffe med magknip :( Idag är han dock sitt vanliga glada jag igen så hoppas denna natt blir bättre.
 
Och igår fick han träffa morbror William för första gången :)
 
 
Till middag blev vi sen bjudna på palt hos Cissi, Jocke och Neo. Muuuums! :) Och Dolph sov genom hela besöket, till fasters besvikelse :P
 
Idag var planen att gå på en promenad, men vi sket i det och hoppas på bättre väder imorgon istället.
Och nu har lillskrutten vaknat, lagom till när pappa när som helst kommer hem från träningen :)

BVC-kontroll

Våran lilla kille har redan blivit mycket större. Idag var det vägning och mätning på BVC och han är nu 53 cm lång. Alltså växt 6 cm på 2 veckor!!

Vikten går också stadigt uppåt och huvudomfånget har ökat från 34 till 35 cm. Och vi tycker han är lika liten som när han kom ut. Snacka om att man blir hemmablind :) Han hann också kissa på BVC-"tanten", inte bara en utan två gånger. Hihi. Men gode söt :)

Efter kontrollen åt vi lunch (frukost) på Lyktan medan faster Cissi som hade rast lånade Dolph en stund. Och sen tog vi en sväng på nya Åhléns och Team Sportia.
 
Nu är vi hemma igen. Jag och Dolph har krupit ner i sängen och slagit igång ett avsnitt Taken. Dolph sover som en stock på min mage och det är nog bara en tidsfråga innan jag somnar också :)

Myyys <3


Helt plötsligt har garderoben fördubblats :)

För första gången på väldigt länge ryms jag i vanliga t-shirts igen. Underbart!
Av de 13 kg jag gick upp har jag blivit av med 9 efter två veckor. 4 kvar till startvikt och nog känns det att dom finns där. Händerna är fortfarande svullna och värker, men hoppas att det också ska försvinna tillslut :)

2 veckor!

Idag är våran lilla Doffe 2 veckor gammal. Det firade han med en lång sovmorgon på mammas mage följt av ett försök att äta upp sin egen tröja, som gick lite sisådär... :)
 
 
Nu är han och Tomme på prommis in till stan för att handla och under tiden hade jag tänkt röja upp i huset lite. Det blir fort stökigt när man mest bara bor i soffan!
 
Och imorgon kommer kusin Neo hit (och stökar ner igen? ;)) medan föräldrarna går på husvisning. Håller alla tummar och tår nu att this is it!!! :)

Mammafika & Inflyttningsfest

I fredags drog jag och Dolph på mammafikat. Första mammafikat som mamma istället för preggo :) Lika trevlig som alltid och Dolph skötte sig hur bra som helst i vagnen.
 
Sedan blev det ett besök på jobbet. Där han hann kräkas lite på sig själv. Mysigt värre, men han charmade alla ändå ;)
 
Tomme skjutsade in oss till stan då jag inte orkar promenera så långt än, och hem tog vi bussen. Gick hur bra som helst! Grymt skönt att komma ut ur huset lite och så himla kul att träffa mina söta kollegor en stund som jag redan saknar! :)
 
 
Igår hade Hannabanana sin inflyttningsfest så då fick jag lite egentid och lämnade huset utan Dolph för första gången medan Tomme var hemma och myste på. Inte det lättaste att slita sig från det här!
 
 
Men väl där hade jag supertrevligt! Det blev såklart en lugn kväll för mig, måste ju ändå inse att jag fortfarande är ganska så nyopererad så jag var hemma efter 4 timmar igen. Lite jobbigt var det att lämna gullungen, men samtidigt himla skönt att få en paus och bara umgås med vännerna en stund :)
Och när jag kom hem igen tog vi förstås igen det myset vi hade missat :)
 
 
 
Nu ligger han och sover, som för det mesta, och jag väntar på att Tomme ska komma hem med mat från Max. Sedan ska det tittas på fotboll och här har det redan taggats upp. Gode söta är dom mina fotbollsgrabbar ;)
 

Välkommen till världen

Idag är vår underbara unge med i tidningen :)
 

Premiärtur

Idag har jag känt mig som en helt ny människa! Världens bästa pappa Tomme har tagit hand om Dolph hela natten så jag fått sova ordentligt. Sååå skönt! :) Nu sover han ju så himla gott mellan matningar och blöjbyten ändå, men det gör mycket att inte behöva vakna till ordentligt varje gång. Tack älskling!!
 
På eftermiddagen hade vi besök av BVC och efter det tog vi oss ut på en premiärtur med vagnen in till stan. Bil in förstås då jag inte ska he mig ut på någon långpromenad riktigt än. Men oj oj oj så härligt det var att komma ut från huset lite! Och Dolph skötte sig exemplariskt och bara sov :)
 
Sötungen!


 
Tomme köpte en ny datamus och jag hittade ett par vinterkängor. Dock med trasig dragkedja upptäckte vi sen så dom måste bytas!
 
Har också gjort ett försök idag att få en bra bild på mig och snyggingen tillsammans. Men det gick väl sisådär med skärpan :P
 


 
Lättare när han sover ;)
 
 
 
Annars då.. Dolph fortsätter vara så snäll och mysig, vi fortsätter ha besök varje dag av alla som vill träffa lillfisen och jag vill bara säga tuuuusen tack för alla fina presenter han fått och lika mycket tack för allt ätbart till oss föräldrar! :)
 
Nu ska jag flytta tillbaka till soffan och fortsätta mysa med världens bästa sömntuta!
 


 

Milantossor


Första veckan med Dolph

Det är ju helt galet att hela veckan redan gått!
Tiden springer iväg, han äter ofta, bajsar ofta men är så himla go och snäll :)
 
Besök hade vi också från första dagen och varje dag hela första veckan. Och nästan alla hade med sig något ätbart i form av fika, godis eller hamburgare. Det gillas! ;) Dolph har också fått jättefina presenter men roligast är förstås att så många vill komma och hälsa på :) Typiskt nog har båda morbröderna gått och dragit på sig förkylningar men hoppas att de också kan komma snart!
 
Tänkte att jag skulle bjuda på en bildbomb :)
 



 
 
Jag kan ha ont när jag ska ta mig upp från sittande/liggande, särskilt om jag glömt av mig och inte tagit värktabletter på länge, men för det mesta känns allt bra efter operationen. Nu längtar jag jättemycket efter att få he mig ut, träffa folk utanför huset och promenera med vagnen! Men inser att till och med jag får se mina begränsningar och ta det lite lugnt i början :)
 
Dolph är så himla snäll och myser och sover mest hela tiden. Äter varannan - var tredje timme så det blir såklart inte så mycket sammanhängande sömn på nätterna men alldeles tillräckligt många timmar för att vi ska känna oss som människor :)
 
Världens bästa lillfis!
 
 
 
 

Förlossningsberättelse

Förutom den obeskrivliga känslan av att få se vårat barn (fortfarande svårt att förstå det) för första gången så var kejsarsnittet en riktigt mäktig upplevelse! Har bara tagit mig en vecka att försöka få ihop en förlossningsberättelse, men here we go! :)
 
Får väl se om någon orkar läsa hela ;) Men kul för min egen del att ha kvar i alla fall så ni får stå ut med novellen :)
 
Inskrivning
Vi skrevs in i Sunderbyn 06:45 och fick ett rum på förlossningen där jag bytte om till riktigt sexiga sjukhuskläder och sedan satte våran barnmorska Elisabeth som skulle vara med hela vägen och en till barnmorska kateter. Typ det jag gruvat mest inför, haha. Lite fånigt såhär i efterhand :)
 
Väntan
Sedan fick vi förklarat att vi väntade att höra från operation när salen blev ledig. Det var inte riktigt säkert ännu vem som skulle operera med så snart de visste skulle de meddela och läkarna skulle komma in och presentera sig.
Det kom in en akut operation före oss så väntan kändes oändlig. När skulle vi få träffa vårt lilla hjärta? Och när skulle jag få ÄTA?? (Det här med fasta är inte alls min grej.) Jag fick i alla fall dropp och då kändes det lite bättre.
 
Barnmorskorna var dock så gulliga och kom in lite då och då för att uppdatera oss om läget, även ibland bara för att säga att dom inte hade mer information för stunden bara så vi inte skulle sitta och undra.
 
Tillslut kommer läkarna som ska utföra snittet in och presenterar sig. Anna Pohjanen skulle agera operatör och en yngre tjej som hette Julia B skulle assistera och trycka på magen. Älskade båda två på en gång! Och dom förklarade vad var och en skulle göra. Man hade verkligen stenkoll på allt som skulle hända, superbra!
 
Det går en liten stund till och strax före 10 kommer barnmorskan och säger att det är dags. Whoppeee!
 
Förberedelse
Vi rullar iväg mot operationssalen. Väl där får vi möta alla som ska vara med, ett tiotal pers och varenda en presenterade sig, tog i hand (även om jag låg med slangar överallt) och berättade vad dom hade för roll. Kontrollfreaket jag fortfarande supernöjd över att få vartenda litet steg förklarat :)
Och jag försökte verkligen komma ihåg alla men det var ju stört omöjligt att hålla så mycket i huvet med allt som var på gång.
 
Tomme hade också fått på sig operationskläder och en mössa för håret som vi skrattade lite åt och funderade om den egentligen var så nödvändig :P
 
Förutom droppet sattes nu en till slang i andra handen, men blodkärlet sprack så den fick tas i armen istället. Killen som satte nålen förklarade varför jag hade en stor bubbla på handen och att han måste sticka om någon annanstans. Jaja, stick du hur mycket du vill tänkte jag, jag ska ju få barn snart så vem bryr sig om lite nålar!
 
Narkosläkaren kommer in och går igenom hur epiduralen fungerar och sköterskorna har då redan lagt mig i läge så det är bara att köra på. Nålen känns inte alls som ett stick utan mer som ett kraftigt tryck, sedan blir det vaaarmt. Hinner inte ens lägga mig ordentligt innan jag inte kan röra benen längre, jag känner dom dock hur bra som helst och kan vicka lite på tårna. Riktigt skum känsla. 
Dom testar med isbit om jag känner någon kyla. Det gör jag inte och narkosläkaren säger att då är det bara att köra.
 
Snittet
Anna och Julia grejer på lite med tejp och sånt som ska på. Jag ligger och funderar hur fasen det är möjligt att det inte ska göra ont sen när dom börjar på riktigt, om jag känner lite pillande hur tydligt som helst. Men var så himla förväntansfull så kände mig lugn ändå.
 
Och så börjas det. Och precis som det ska vara kände jag ALLT men ingen som helst smärta. Går inte riktigt att beskriva men grymt skumt och häftigt var det!!
 
Tomme och en supergullig uska, Maria, finns hela tiden vid mitt huvud.
 
Mitt i operationen upptäcker jag att det speglar sig lite i taklampan och säger "Oj, nu ser jag rakt ner i min mage." Alla tittade lite oroat på varandra och sa åt mig att blunda om jag tyckte det var obehagligt. Men det syntes ju inte jättetydligt och var snarare rätt spännande att se vad som hände där nere samtidigt som jag kände att de bökade på. Och så såg jag ju när lilla huvudet lyftes ut :)
 
Så kom det tillslut, inte ett sånt där skärande skri som jag väntat mig, utan mer ett gulligt wääh. Dolph var född! :)))
 
Barnmorskan kommer runt skynket och visar upp en alldeles lila, men hur fin kille som helst och jag hinner gosa lite med en fot innan barnmorskan, nyblivna pappan Tomme och lilla underbara Dolph gick iväg för tvättning, vägning och mätning. Ett litet högre wääh hördes då genom korridoren och kvar låg jag och grinade av lycka :´)
 
Första tiden just efter
Efter bara några minuter kom de tillbaka och satt hos mig medan de sydde klart. Sköterskorna skojade sen lite om att jag hade tur och fick mig en riktigt bra sömmerska så detta kommer bli sååå snyggt! Anna syr tydligen en hel del på fritiden :)
 
Jag fick upp Dolph på bröstet och han började söka mat på en gång. Första gången jag provade amma släppte han inte på 1½ timme.
 
Eftersom allt gick så bra behövde vi aldrig separeras utan vi rullades direkt tillbaka till förlossningsrummet där vi fick grattis-fika innan det var dags att åka till BB.
 
Jag ville gärna upp och gå så fort som möjligt. Både för att komma igång, för att få slippa katetern och få ta en dusch! Dom tyckte dock att jag skulle vänta tills jag återfått full rörlighet i benen, vilket jag tyckte att jag hade. Så det bestämdes att jag skulle få prova gå när kvällspersonalen kom. Tror det blev kring 14:30. Eftersom det gick bra fick jag bli av med katetern och jag bestämde att jag ville duscha själv. Två barnmorskor stod dock just utanför och vaktade just in case :)
 
Dagtid var han hur snäll som helst och sov gott i babysängen men under natten när magen börjat komma igång fick Tomme byta blöjor som en galning och det dög endast att sova om han låg mig. Inte mycket sömn för någon av oss med andra ord eftersom jag inte vågade somna med honom i den smala sjukhussängen.
 
Dag 2 fick Dolph sitt första bad. Skeptiskt först men det tog inte många sekunder innan han njöt :) Det gjordes också en läkarkontroll som han gick igenom utan anmärkning och vi kände redan att vi ville hem. Eftersom allt fungerade bra och även jag var oväntat pigg så var det inga problem att åka hem onsdagen.
Vi fick dock vänta till eftermiddagen då han var tvungen vara 2 dygn gammal för att ta PKU-provet. Efter det packade vi in lillfisen i babyskyddet och han somnade nästan på en gång :) Sååååå underbart att komma hem!!
 
 
Måste säga att förutom det självklara fantastiska med att få ett barn så var snittet och hela upplevelsen kring det också helt fantastisk! Varenda en i personalen var underbar, stämningen i operationssalen glad och avslappnad och allt runtomkring så bra som det bara kunde bli!
 
Och utav det har vi nu dessutom världens mest underbara son, kunde inte vara lyckligare!!! :)
 
 
 
 
 

Våran lilla Doffe

Äntligen här :))))))))
 
120910 klockan 10:29 kom Dolph ut till världen med ett wääh.
3495 gram tung, 47 cm lång och världens finaste!
 
 

Sista dagen med magen!

 
Huset städat, snacks inhandlat inför BB-vistelsen och pizza ligger nu fint i magen.
Nu blir det mys med blivande pappa Tomme resten av kvällen :)
 
Kan knappt fatta det...
Nästa gång jag rapporterar är jag mamma!!! :D

Barnrummet

Före:
 

 
 
Efter:
 



Det enda som saknas nu är en vit bokhylla som ska upp ovanför byrån.
Och så Dolph förstås :)
 
 

Filmhelg

Tomme jobbar hela helgen förutom söndag natt då han tagit ledigt. Och jag passar på att fördriva tiden med något av det bästa jag vet - filmkvällar!
 
Igår blev det Green Lantern och The Help med världens bästa Malin! :)
 



Hon hann också fixa min utväxt och så blev det ett litet experiment med lockar. 
Tack Ruhtard! :)
Måste ju bara visa hur grymt läcker jag var i min alldeles för korta färga-håret-tröja ;)
 


 
Idag har vi blivit bjudna på middag i Trollbäcken och officiellt bytt bilar. Så mamma kör numera vår lilla tredörrars och vi har blivit med kombi. ALLT med andra ord klart och redo inför lillfisens ankomst om TVÅ dagar!!! :)
 
Snart dags för mig att fortsätta filmhelgen hos Hannabanana med Warrior och imorgon ska jag och älskling bara myyyyysa :)
 


 
 

Småskepparna

Mamma har varit förbi med en hel drös av lillebrors gamla babykläder. Lite kul är det att han har haft samma tröja som miniTomme, så nu har vi två i olika storlekar :)

FYRA dagar kvar!!! :)

Helt ofattbart att vi om bara fyra dagar är föräldrar och har vår sååååå efterlängtade lilla Dolph här hos oss :))))))
 
Nu är vi halvvägs in i vecka 39 och nu känns det att man är höggravid! Och ni skulle bara se mina sausage fingers, hahaha!!!
Jag har svällt lite i vätska den senaste veckan om man säger så ;) Och värker gör det, fy fan. Men lite roligt kan jag inte låta bli att tycka det är ändå. Ska komma ihåg att fota mina händer innan måndag så ska ni få se före och efter sen ;)
 
I måndags var vi på sista besiktningen hos barnmorskan och allt såg som vanligt bra ut. Sf-måttet ligger på 37 cm och lillhjärtat tickade på i 136 slag/min. Han är fortfarande fixerad men snurrar ändå på kroppen varje dag för att variera kickarna både på höger och vänster revben. Älskade unge! ;)
 
Barnrummet är så gott som klart och jag är faktiskt riktigt nöjd. Några detaljer saknas fortfarande men snart ska jag visa ordentligt hur det ser ut där inne.
 
Tillsvidare... Kolla in dessa svinsöta kläder som svärmor just kom förbi med!
Tuuuuuusen TACK Eva :)
 
Imorgon ska vi till spec.mödra för att ta de sista proverna och sen får helgen gärna springa förbi!!

Grattis Bocke & Svärmor!

Stort GRATTIS till Bocke som fyllde 48 år 4:e augusti :)
 
Det fanns dåligt med bilder så fick bli en partybild med Mamma från vårt bröllop ;)
 
 
Och GRATTIS till Svärmor Eva som fyllde 50 år igår! :)
 


RSS 2.0